Allt fler cyklar på vintern 

Något enkelt svar på frågan hur många som cyklar på vintern finns inte. Detta eftersom de undersökningar som görs om saken inte har någon tydlig definition av när det är vinter och hur mycket man behöver cykla för att vara en vintercyklist.

Tips till vintercyklister

Ta del av Cykelfrämjandets tips för att cykla på vintern här.

 

Nationella resvaneundersökningen

Den senaste nationella resvaneundersökningen som Trafikanalys har gjort är från 2019. Den visar att nio procent av alla svenskar uppger att de har cyklat under en genomsnittlig dag på vinterhalvåret. Under sommarhalvåret under samma år cyklade 14 procent. När samma undersökning gjorde under åren 2014-2016 visade den att andelen vintercyklister var sju procent och andelen sommarcyklister elva procent. 

Det visar tydligt att andelen cyklister ökar, men också att många sommarcyklister byter resvanor när vintern kommer. Det innebär att omkring 500 000 färre personer cyklar en genomsnittlig dag på vintern jämfört med hur många som cyklar på sommaren.

Image

Cykelfrämjandets cyklistvelometer

Cykelfrämjandet genomför sin undersökning Cyklistvelometern bland cyklister i Sverige vartannat år. I undersökningen som gjordes under 2020 svarade närmare 18 000 cyklister. Knappt hälften av dessa svarade att de cyklar på vintern. 2018 svarade över 10 000 cyklister på Cyklistvelometerns enkät. 28 procent svarade då att de cyklar lika mycket på vinterhalvåret som på sommarhalvåret, två procent svarade att de cyklar mer under vintern än på sommaren och 45 procent svarade att de drar ner på sitt cyklande under vintern. 25 procent svarade att de slutar cykla helt. 

Bättre skötsel av cykelvägar ger fler vintercyklister

I Cykelfrämjandets Cyklistvelometer 2020 svarade 46 procent att det finns brister i hur cykelvägarna sköts på vintern. Cyklistvelometrarna från 2018 och 2020 visar att bristen på bra cykelvägar och att de som finns är dåligt underhållna är två skäl till att inte cykla på vintern. Andra skäl är risken för halka på grund av is, löv eller grus, dålig belysning och att man inte vill cykla i vissa väder.

Men undersökningarna visar också att de som cyklar varje dag på vintern tycker att cykelvägarna är bättre än de som inte cyklar lika ofta på vintern. Bakom detta kan det finnas två orsaker. Antingen är vinterväghållningen på cykelvägarna bättre än vad många cyklister tror eller så är skillnaderna i hur cykelvägarna sköts stora mellan olika kommuner. 

Nationalföreningens för trafiksäkerhetens främjande, NTF, presenterade i december 2020 en undersökning som 800 cyklister svarat på. Omkring hälften av de svarande var nöjda eller ganska nöjda med hur cykelvägarna sköttes på vintern. 60 procent svarade att de skulle cykla mer på vintern om halkbekämpningen och snöröjningen på cykelvägarna var bättre. Kritiken mot hur cykelvägarna sköts handlar om snöslask som får frysa till ojämnheter och om höga snövallar på cykelvägarna som gör att det inte går att cykla utan att ta sig ut på vägbanan för bilar.

Sopsaltade cykelvägar ger fler säkra vintercyklister

Sopsaltning innebär att snö och halka på cykelvägen först sopas bort med en maskin. Sedan sprids en saltlösning på cykelvägen. Denna metod används nu av allt fler kommuner, men några tvekar och andra slutar sopsalta på grund av att det kostar något mer än traditionell snöröjning och sandning.

Se Cykelfrämjandets film om hur det är att cykla på sopsaltade cykelvägar.

En studie från Stockholms Stad visar att det inträffar 40 procent färre singelolyckor på cykelvägar som sopsaltats än på cykelvägar som haft traditionell halkbekämpning. På de sopsaltade cykelvägarna cyklade 30 procent fler cyklister än på de andra cykelvägarna. 

I NTF:s undersökning om vintercykling framkommer det att “de cyklister som i huvudsak cyklar på uppvärmda eller sopsaltade cykelbanor är nöjdare med underhållet än de som cyklar på banor som plogas och sandas”.

Läs mer

Positiva hälsoeffekter vid bara lite men regelbunden cykling

Det finns många studier som visar på att daglig fysisk aktivitet såsom cykling förbättrar hälsan. En stor studie över svenskars rörelse- och levnadsvanor från Gymnastik- och idrottshögskolan, visar att risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar minskar när man cyklar till och från jobbet, till och med om cykelturen är så kort som mellan fem och 19 minuter. 

Störst riskminskning av att cykla till jobbet har medelålders män med stillasittande arbeten. Också personer som inte tränar regelbundet, har dålig kondition eller som är överviktiga eller feta minskar sin risk för hjärt- och kärlsjukdomar genom att ta cykeln till jobbet. 

Också tidigare forskning visar att lätt fysisk aktivitet, såsom cykling, minskar risken för hjärtbesvär, men att denna skyddande effekt försvinner om man slutar att röra på sig under några månader om året.

Många studier visar också att daglig fysisk aktivitet minskar risken för fetma.

Läs mer

Jane Salier Eriksson, Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm, “Aktiv arbetspendling har ökat bland svenskar”, 2019

K Magnus med flera, “Walking, cycling, or gardening, with or without seasonal interruption, in relation to acute coronary events”, 1979

Farligare att inte cykla än att cykla

De positiva effekterna av att cykla är så stora att det faktiskt är farligare att inte cykla än att göra det. Många fler kommer att få sina liv förkortade av stillasittande och luftföroreningar än av trafikolyckor. Det gör att cyklister i genomsnitt är friskare och lever längre än de som inte cyklar. 

Det finns undersökningar som visar att hälsonyttan av att cykla är tio gånger större än olycksriskerna. Det gör att det räknat per resa är farligare att åka bil än att cykla. 

Ju fler som cyklar desto tryggare blir det att cykla. Detta då bilister blir mer uppmärksamma på att det finns cyklister i trafiken när det är fler som cyklar. Det får bilisterna att köra försiktigare. 

Läs mer

Alla är vinnare på att fler cyklar

Varje kilometer som en bil rullar är en kostnad för oss alla i samhället med 0,11 euro, vilket motsvarar ungefär 1 krona. För varje kilometer som en cykel rullar tjänar vi alla i samhället 0,18 euro, ungefär 1, 80 kronor. Det visar en samhällsekonomisk analys som gjordes av olika trafikslag inom EU-länderna under 2019. Orsaken till dessa ekonomiska effekter är bland annat att biltrafiken skapar luftföroreningar som gör oss människor sjuka. Personer som cyklar däremot förbättrar sin hälsa och minskar på så sätt sitt behov av sjukvård. 

Forskarna bakom denna studie räknade ut att den årliga kostnaden för biltrafiken inom EU-länderna är omkring 500 miljoner euro. Den årliga samhällsnyttan av cyklingen i EU-länderna beräknas till 24 miljoner euro.

Forskarna vill att deras beräkningar ska användas vid beslut av olika infrastrukturinvesteringar.

Läs mer