Så många cyklar på vintern och på sommaren

Den senaste nationella resvaneundersökningen är från åren 2014-2016. Den visar att sju procent av alla svenskar har cyklat under en genomsnittlig dag på vinterhalvåret och att elva procent gör det samma under sommarhalvåret. Det innebär att omkring 400 000 färre personer cyklar en genomsnittlig dag på vintern jämfört med på sommaren. 

2018 lät Cykelfrämjandet över 10 000 cyklister i Sverige svara på frågor om varför man cyklar. Svaren presenterades i Cykelfrämjandets Cyklistvelometer 2018. 28 procent av cyklisterna svarade att de cyklar lika mycket på vinterhalvåret som på sommarhalvåret och två procent svarade att de cyklar mer under vintern än på sommaren. 45 procent drar ner på sitt cyklande under vintern och 25 procent slutar cykla helt. 

Image

Foto: Sundsvall kommun

Därför cyklar man

Den senaste nationella resvaneundersökningen är från åren 2014-2016. Den visar att sju procent av alla svenskar har cyklat under en genomsnittlig dag på vinterhalvåret och att elva procent gör det samma under sommarhalvåret.

Det innebär att omkring 400 000 färre personer cyklar en genomsnittlig dag på vintern jämfört med på sommaren. 

2018 lät Cykelfrämjandet över 10 000 cyklister i Sverige svara på frågor om varför man cyklar. Svaren presenterades i Cykelfrämjandets Cyklistvelometer 2018.

28 procent av cyklisterna svarade att de cyklar lika mycket på vinterhalvåret som på sommarhalvåret och två procent svarade att de cyklar mer under vintern än på sommaren. 45 procent drar ner på sitt cyklande under vintern och 25 procent slutar cykla helt. 

Därför cyklar man inte på vintern

Antingen är vinterväghållningen på cykelvägarna bättre än vad de flesta cyklister tror eller så är skillnaderna i underhållet stora mellan olika kommuner. Det visar Cykelfrämjandets Cyklistvelometer. 33 procent av alla cyklister tycker att cykelvägarna sköts bra eller mycket bra under vintern, men av de som cyklar på vintern har 41 procent samma åsikt. 

När cyklisterna i undersökningen får ange vilka hinder som de möter när de cyklar finns bristen på bra cykelvägar, risken för halka på grund av is, löv eller grus och dåligt underhållna cykelvägar med som de vanligaste svaren. 

På frågan om vad som hindrar en från att cykla mer finns “Vägarna där jag cyklar är inte anpassade för cykling”, “Vägarna där jag cyklar känns farliga” och “Jag vill inte cykla i vissa väder” med bland de vanligaste svaren.

Det finns en studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, som menar att antalet cyklister på vintern skulle kunna öka med 20 procent om snöröjning och halkbekämpning av cykelvägar blev bättre.

Sopsaltning är en bra lösning som minskar olycksrisken

Sopsaltning innebär att snö och halka på cykelvägen först sopas bort med en maskin. Sedan sprids en saltlösning på cykelvägen. Denna metod används nu av allt fler kommuner, men några tvekar och andra slutar sopsalta på grund av att det kostar något mer än traditionell snöröjning och sandning.

En studie från Stockholms Stad visar att det inträffar 40 procent färre singelolyckor på cykelvägar som sopsaltats än på cykelvägar som haft traditionell halkbekämpning. På de sopsaltade cykelvägarna cyklade 30 procent fler cyklister än på de andra cykelvägarna.

Dessa hälsoeffekter får du av att cykla 

Det finns många studier som visar på att daglig fysisk aktivitet såsom cykling förbättrar hälsan. En stor studie över svenskars rörelse- och levnadsvanor från Gymnastik- och idrottshögskolan, visar att risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar minskar när man cyklar till och från jobbet, till och med om cykelturen är så kort som mellan 5 och 19 minuter. Störst riskminskning av att cykla till jobbet har medelålders män med stillasittande arbeten. Också personer som inte tränar regelbundet, har dålig kondition eller som är överviktiga eller feta minskar sin risk för hjärt- och kärlsjukdomar genom att ta cykeln till jobbet. 

Många andra studier visar samma sak. Daglig fysisk aktivitet minskar risken för fetma. Bland barn och ungdomar bidrar fysisk aktivitet till mer utomhuslek, att man är piggare på morgonen och har lättare att koncentrera sig i skolan. Elever som cyklar känner sig också mer hälsosamma, får mer miljövänliga attityder och känner större frihet genom att kunna transportera sig själva.

Lägg till det att fysiskt aktiva barn har lättare för att ta kontroll över symptom som oro, ångest och depression, minskar sin risk för hjärt- och kärlsjukdomar som vuxna och har lättare att säga nej till tobak, alkohol och droger.

Bunkefloprojektet i Malmö visar att daglig fysisk aktivitet förbättrar skolresultaten och gör elever friskare. 

De positiva effekterna av att cykla är så stora att det faktiskt är farligare att inte cykla än att göra det. Många fler kommer att få sina liv förkortade av stillasittande och luftföroreningar än av trafikolyckor.